torsdag 3 maj 2012

UNDER KÖRSBÄRSTRÄDEN I SOLEN.....ATT STANNA UPP I STUNDEN

Mitt liv snurrar just nu i 250 km/tim för tillfället, känner mig trött och sliten. Hinner inte med allt det jag verkligen skulle vilja syssla med. Står väl som många 40-åriga kvinnor vid ett stort vägval och ännu vet jag inte hur det kommer att utvecklas, vilka val jag kommer att ta....inte än. Snart kommer jag att behöva stanna upp och bestämma mig för hur jag vill att resten av mitt liv ska utvecklas, tunga frågor och svåra beslut väntar. Idag bestämde jag mig bara, jag tog min kappa och åkte in till Kungsträdgården. Jag ville uppleva de ljuvligt vackra, blommande körsbärsträden. En magisk upplevelse. Satte mig ner på en bänk och lät de fallande blomsterbladen smeka mitt ansikte och fastna i mitt hår. Upplevde nuet, om så för en kort stund. Insåg då än en gång hur förgängligt livet och all skönhet är.





Det är en mäktig känsla att få uppleva denna makalösa skönhet.


Fullt med människor som liksom jag försökte fånga stunden ;-)
Men som sagt, skönheten är förgänglig och kortlivad. Redan nu har en hel del av de vackra blommorna blommat över.
Ja, idag blev det tunga existentiella frågor i bloggen blandat med blomsterbilder, långt ifrån Mode och ytlighet. Sådana är vi människor, mångfaceterade och med både djup och yta.
Vi ses lite senare med dagens outfit ;-)
KRAM!!


12 kommentarer:

  1. Att fånga dagen idag! Tack för härliga bilder! Viktigt att fundera över vad spm är viktigt här i livet och hårdprioritera för att få hjulet att stanna upp. Klokt! Kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Förstår din känsla. Sååå oerhört vackert och vilka underbara bilder. Såna där små stunder är ju jätteviktiga för att orka med all stress och annat tungt i livet.

    Hoppas du fick samla lite nya krafter så du orkar kämpa vidare

    Kram
    /Vivvi

    SvaraRadera
  3. Ja, så är det. Var dag kan vara den sista och man måste leva livet på det viset och aldrig glömma det. Jag försöker alltid stanna upp och fråga mig själv titt som tätt om jag är där jag vill vara. Och annars fundera på om jag kan göra något åt att jag kanske inte är det. Det är så viktigt.

    Och djup är ärligt talat mycket intressantare än yta! Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Det är så vackert att det inte ens går att ta in! Jag älskar dessa träd och sörjer dess förgänglighet.
    Kram

    SvaraRadera
  5. The blossoms are exceptionally beautiful; thank you for sharing the photos :) Life is full of questions and 40 year old women often find themselves at a crossroads at this time in their lives. The answers will appear when you least expect them. Take it from one who has an extra 10 years experience on you.
    Stor Kram,
    Karen XOXO

    SvaraRadera
  6. Hejsan
    wow säger jag är avvis på er som får njuta av detta vackra.

    Njut!!!
    Ha dé
    Sussi

    SvaraRadera
  7. Vilka vackra bilder! Och du gjorde helt rätt som tog den tiden. Att bara vara måste man i bland för att orka trampa runt ekorrhjulet....Kram

    SvaraRadera
  8. Så vackert och så rätt att du tog dig tiden. Det är allt.

    kramar

    SvaraRadera
  9. Det är så fint denna årstid i Kungsan....tyvärr är de nog överblommade när jag kommer ner i mitten av denna månad.....
    Jag har stannat upp....och gjort mitt val....livet är kort.
    Kram Titti

    SvaraRadera
  10. Vackert!!!!!

    Att stanna upp och njuta av det man har är såååå viktigt men händer alldeles för sällan ...

    Kram

    SvaraRadera
  11. Åh och jag är ju väldans förtjust i mer djup än yta, även i bloggvärlden... Vi ställs ju ofta för val, men som du säger så är det nog så att vi i en viss ålder står inför dem. Och det är så oerhört viktigt att var medveten om att en viss tid aldrig kommer igen. Jag gjorde själv vissa val för ett par år sedan. När jag började studera sent (vid 36 års ålder) var jag peppad att sen köra hårt med karriären. Men sedan hände annat. Min tonårige son blev sjuk, skolan blev katastrof under flera år. Valet blev enkelt, att jobba blev en visserligen en fristad för mig men största fokuset blev att få tillvaron att fungera för vår familj. Inget annat blev viktigt, prylar, kläder, visa yta.(och det finns en hel del sånt runt oss) Det var nog ingen omkring oss som någonsin förstod det vi gick igenom men det förändrade min syn på en massa saker i tillvaron, och att se var dag som unik. Den kommer aldrig tillbaka. Och sen, när allt börjat flyta på igen fick jag själv min chockartade BC-prognos. Den som kan drabba alla. Jag ångrar inget jag valt tidigare, men vet att nya beslut väntar runt hörnet och räds faktiskt ingenting. Så länge man får uppleva den skira våren komma tillbaka är allt annat oviktigt.
    kram Milla

    SvaraRadera

<3 Tack snälla för din kommentar <3

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails

Annonser

ANNONSER