söndag 25 juni 2017

TUNGT PÅ INSIDAN - LIVET BLIR ALDRIG SOM MAN PLANERAT

Jag är sällan privat på bloggen, det händer att jag delar med mig av saker som händer i mitt liv men det är inte ofta. Jag vill ju att bloggen ska vara en lyxig tillhåll för er som läsare, en plats där man kan koppla av och få tips och inspiration. Jag försöker hålla saker på en nivå som gör det trivsamt och äkta utan att vara utelämnade. Ikväll tänkte jag dock dela något väldigt privat med er som fortfarande kikar in här trots frånvaron av inlägg under ett tag nu. Anledningen till min tystnad och frånvaro är att jag ska skiljas efter 25 år med samma man. Det har varit ett svårt och tungt beslut, att inte få se sina barn varje dag utan gå in i varannan vecka livet. Det är svårt att lämna 25 år bakom sig utan att ångra vissa saker och beslut. Jag har hållit ihop mitt äktenskap under lång tid just för barnens skull, de är mitt allt mina Sessor och jag har varit beredd att offra mitt eget välbefinnande för deras skull under lång tid. Nu har dock livet hunnit ikapp mig, mina båda föräldrar dog inom loppet av ett år och man ställer sig inför viktiga livsval under en sådan period som: hur vill jag leva och avsluta mitt eget liv?
Min midsommar har varit annorlunda i år. Jag har packat ihop mitt liv i lådor och hanterat en renovering av kommande lägenheten.


Som när man knyter blomsterkransar inför midsommar och glädjen liksom fattas, allt är bara olika moment som ska avhandlas. Traditioner som ska hållas, saker som bara ska göras för att det förväntas av en. Till slut tog det stopp, jag klarade inte längre av att leva utan att känna mig levande längre. Jag behöver börja le igen och känna mig glad i de små stunderna. Jag hoppas att varannan veckan livet, trots den fruktansvärda smärtan som det innebär att vara utan mina Sessor varje dag kommer att läka mig. Jag hoppas kunna känna glädje i det lilla, skratta, lära känna nya människor och börja ha ett socialt liv utanför min egen lilla familj av tre istället för fyra. Jag hoppas kunna känna mig levande igen, för livet är inte värt att leva om man inte kan skratta och älska (och känna sig älskad).

Jag hoppas att ni mina fina läsare har tålamod med mig, snart när jag fått mitt eget lovar jag att vara desto mer flitig men bloggandet. Nu önskar jag er alla en fin start på veckan och hoppas att många av er snart får gå på semester. 

KRAM!!


25 kommentarer:

  1. kära du <3
    Jobbigt på många sett kan jag tro. Ta hand om dig.
    Kram AnnaSC

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Anna! Ja, mycket jobbigare än jag någonsing trott men något som jag måste göra.

      Radera
  2. Stor kram och många hälsningar! <3 Det är förvisso så sorgligt att bryta upp men du gör helt rätt som är rädd om dig och ditt liv. Jag hoppas att skrattet kommer tillbaka snabbt och läkande och du är en helt fantastisk kvinna som jag beundrar mycket.
    Kramar L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina L!!
      Din ord värmer mer än du kan förstå. Du är själv en stark och självständig kvinna som verkar ha överlevt en del prövningar, jag måste bara bita ihop och överleva denna prövning. Stor kram!!

      Radera
  3. Förstår att det är jobbigt men du är en sån klok kvinna så du har säkert tagit rätt beslut ❤️
    Hoppas du ska känna lugn och frid i det och att du får som du skriver le och skratta igen, det är jag helt övertygad om. Livet går vidare fast nu i ny skepnad och hoppas du ser positivt på framtiden ☺️ Du är en sån underbar tjej så du kommer att få många nya vänner och människor i din närhet!👌🏻💕
    Många kramar❤️
    Adela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finaste A,
      Tack vackra du för de fina orden som betyder så mycket när man befinner sig på absolut botten i ens liv. Jag måste samla ihop min styrka och överleva detta för min och tjejernas skull. Det är så trist att vi inte bor närmare, hade gärna hängt med dig :-)
      Stor kram!!

      Radera
  4. Styrkekramar från en trogen läsare av din fina & proffsiga blogg. Har saknat dina inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du!! Det värmer att höra.
      KRAM!!

      Radera
  5. Hoppas allt ska gå bra för dig och dina flickor.
    Vet att glädje behövs i livet, har själv varit där det saknades.
    Önskar dig en fin sommar i ditt nya liv.
    Kram Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Titti! Du verkar ha hittat rätt i livet :-) Jag hoppas också finna mig själv på nytt.
      Kram!!

      Radera
  6. Som jag har saknat dig och din glädje blogg med gult på tillvaron . Förstår nu att ditt liv blivit för tungt .Msn har ju ett liv som erbjuds och då ska man vara lycklig ! Mina föräldrar gick bort inom loppet av av 20 månader . Som jag grät och äldre blev kaos. Det viktigaste är att man är glad och lycklig skälv för att kunna ge lycka tbx. Du kommer att klara det även om det känns tungt . Annars får du komma tbx till Skåne ����❤️Styrke kram och all lycka Centerport i Malmö

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Centerport! Ja, livet är så orättvist ibland. Men jag tänker att får man citroner gäller det att ta dessa och göra lemonad av det, dvs ta det tuffa och svåra och göra något positivt av allt det hemska. Jag är övertyggad om att jag kommer att bli en bättre och lyckligare mamma till mina Sessor när jag landat.
      Stor kram!!

      Radera
  7. Jag beklagar verkligen!. Det känns tungt nu, men det kommer att gå bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!! Ja, jag måste bara komma ut på andra sidan, så ska det nog bli bra :-)
      KRAM!!

      Radera
  8. Även om man bestämt sej själv och vill, kan det vara en jobbig process. Skickar kramar men tänker att du är en vis kvinna som vet vad du gör, så i slutändan blir nog detta bra💗

    SvaraRadera
  9. Fina du! Stor kram från mitt håll. Beklagar verkligen sorgen och förlusten av dina föräldrar, och hoppas att du får möjlighet att landa och hitta glädjen i tillvaron igen. Och trots att jag förstår att saknaden efter dina flickor kommer att vara stor de veckor de är borta kanske du får tid för återhämtning och läkande, både på egen hand och i samvaro med vänner. Jag och resten av bloggarligan finns här för dig, såklart!

    SvaraRadera
  10. Finaste du <3
    Blir ledsen av att läsa att du inte mår bra och att ditt liv är jobbigt! Men du har tagit ett beslut, det kommer att bli bra... det är jag övertygad om! Du är en stark och självständig kvinna som är värd att må bra!
    Sköt om dig!

    MÅNGA KRAMAR <3
    A-K

    SvaraRadera
  11. Måste ge en liten kommentar, har ju läst din blogg så länge, men är inte bloggfrekvent längre av många orsaker. Önskar dig ett stort lycka till med den nya tillvaron. Förstår det känns ledsamt och lite läskigt. Det är så mycket som formar en i livet och ställler saker till sin spets, relationer är ju oftast det som förändrar livet. När någon dör, någon växer upp, sjukdom.... du vet nog precis vad som är rätt för dig just nu. Kram ❤️ Milla

    SvaraRadera
  12. Jag saknar dina inlägg... Kram!

    SvaraRadera
  13. Gör precis detsamma - om än bara efter 14 år - och det är slitsamt även om det känns rätt och riktigt. Jag tror skrattet och livslusten återvänder hos oss båda och hoppas vi ses nånstans i vimlet.

    SvaraRadera
  14. Åh fina vännen! Jag är verkligen ledsen för din skull, för allt! Det är en enormt tung tid men ta hjälp av de äkta vänner du har runt omkring dig. Det kommer ta tid men är säker på att du med din styrka och kärlek kommer på rätt bana igen, en mer positiv och kärleksfull väg. Skickar alla kramar jag har till dig sötaste du! Jag finns här, tillsammans med flera andra! ❤❤❤

    SvaraRadera

<3 Tack snälla för din kommentar <3

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails

Annonser

ANNONSER